onsdag 1 juni 2016

SO s.119, fattiga och rika länder.

  1.  I dessa länder så finns det god kunskap om teknik. I i- länder har man tillgång till avancerat teknologi, kunskap och kapital. Bara 10 % arbetar inom jordbruk och 30 % inom industri. De flesta människor har inkomst från olika tjänster, handel, vård, utbildning och information. 

I - länder är beroende av råvaror och energi till industri och välutbildade människor 

I de rika har människor högre levnadsstandard än i fattiga länder. Människor i I - länder lever längre 20 - 30 år jämfört med de från fattiga länder. 95 % av människorna kan läsa och skriva och alla barn går till skolan för att få en bra utbildning. 

Vården i I - länder är tillgänglig för de flesta. Barnen får vaccinationer och äldre bra vård på lasarettet. 




2. Vad är typiskt för ett U- land

Det som karakteriserar U - länder är fattigdom. Det finns många fattiga människor även om det finns en hel del som är väldigt rika. Det finns många unga människor i U - länder men det finns inte skolor för alla, det finns inte arbetsplatser för ungdomar.  I förr i tiden dem fattiga länderna var kolonier för de rika länderna, som utnyttjade deras resurser och råvaror.

Hälften av befolkningen arbetar inom jordbruket, de har även ont om maskiner och är väldigt beroende av klimatet. 

Dem fattiga länder har dåligt infrastruktur dsv vägar, järnvägar, telefonnät osv. 

Vården i U - länderna har stora brister för att alla har inte tillgång till vård och sjukhus vid behov. Många dör vid infektioner för att de inte har mediciner för de som är sjuka. Barndödligheten är hög. 


Deras samhälle är inte demokratiskt, U - länder är oftast styrda av diktatorer. Utnyttjande av människor leder ofta till krig och elende. 

Orsakerna till fattigdom är under cirkel 

° fattigdom — låga inkomster — dålig tillgång till mat och rent vatten — hunger och dålig hygien — sjukdomar och undernäring — låg produktivitet 

















3. 
Vad är det för skillnad mellan att mäta välstånd i BNI per capita och HDI?


.” Human Development Index (HDI) är ett index som används för att jämföra välståndet i olika länder, på samma sätt som bruttonationalprodukt (BNP). Medan BNP fokuserar på materiellt välstånd hävdas HDI ge en mer komplett bild, eftersom det är en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP.”



BNP - Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. Det kan uttryckas som värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import. Om man i ett land summerar värdet av alla färdiga varor och tjänster som producerats under ett år får man fram landets bruttonationalprodukt. Det finns ett starkt positivt samband mellan BNP per capita och mått på levnadsstandard och hälsa[1][2] men användandet av måttet som en nivå på levnadsstandard har blivit kritiserat och många länder söker aktivt efter alternativa mått.[3]




BNI visar det sammanlagda värdet av alla inkomster i ett land under ett år, men HDI visar på bättre sätt hur det är att leva i landet. BNI mäts per capita ( per huvud) och jämför levnadsstandard mellan olika länder.  

HDI berättar om 3 viktiga faktorer, b.la förväntad livslängd, utbildnings nivå som berättar hur många år man har gått i skolan och hur hög utbildning man har.


b) HDI räknas på en skala från 0 till 1. Länder med HDI nära 1 räknas till grupperna ”Mycket hög mänsklig utveckling” och ”Hög mänsklig utveckling”.   




4. 



BNP+ primära inkomster från utlandet -primära inkomster till utlandet 


5. Fattigdom: 

Det som orsakar fattigdom är att när t.ex. de kommer olika naturkatastrofer som tsunami, monsun osv kommer då förlorar många sina hem och sina pengar för att till sist så har dem ingenstans att stanna. Det är en orsak som gör att det blir fattigt. 

I många fattiga länder så är det folk som jobbar inom jordbruk. Dem har inte råd att köpa stora maskiner som gör jobbet åt dem. Om man tar ett exempel i Sri lanka så har dem inte maskiner så att dem gör allt förhand och det som inte är så bra är att dem inte får så mkt i lön. 

Sjukvård: 

Dem länderna brukar oftast ha ont om sjukvård och sjukhus. När dem inte har så många sjukhus så brukar dem oftast inte ha läkare och sjuksystrar till sjukhuset. När dem inte har de så kan dem inte hjälpa folket. När staten ska finansiera sjukhuset så om staten inte har mycket med pengar så kan dem inte finansiera sjukhuset och då kan dem inte köpa in grejer och medicin till sjukhuset. 

Naturresurser: 

Om man tar t.ex syd Afrika så var det holländska kolonier och där så hittade dem gruvor som dom hittade diamanter. Så efter dem hade hittat de så sa holländarna till afrikanerna att gräva upp flera diamanter. Sedan så åkte holländarna till sitt moderland för att göra ringar med diamanter i och för att sälja de. När dem säljer de så får dem massa pengar så att dem kan ge lön till dem som jobbar. Men Afrikanerna grävde upp allt men fick inget tbx. 



Det som oftast finns i varma och tropiska länder är insekter. Det finns många olika slags djur farliga och ofarliga. Men det finns många flygande insekter som kan vara extremt farliga som t.ex. dengue,malaria osv. Dessa insekter är myggor som kan vara farliga för att det dem gör är att dem suger blod från en människa och sedan så har den gift i sig och så skickar den ut giftet i människans blod. Det kan vara farligt för att de kan förgifta blodet och då kan man dö i värsta fall.


6. Sårbarheten är att i vissa länder så finns det risk för naturkatastroferna och när de händer så drabbar det oftast fattiga länder och fattiga människor. Det som händer när dem fattiga förlorar sina hem att dem måste bo i läger och när det är många i ett litet utrymme så finns det sjuka personer där inne. Då så är det väldigt lätt att bli sjuka för att viruset snurrar runt i de lägret. 


7. I fattiga länder så är det såhär att det är många organisationer som hjälper till fattiga länder. Men man kan faktist skapa en egen organisation  men den måste inte vara stor. Det finns många olika organisationer som man inte kan lita på för att om man t.ex. skickar in 100 kr till dem så tar dem hälften av den summan som man skickar in. Så det man kan göra om man skapar en egen organisation att man tar med själv t.ex. så kan man ta med handukar,tanborstar, tandkräm osv. Men man måste åka till landet och sen så kan man dela ut. 


8. A)

Varför det inte finns många fattiga människor i Sverige är att när man kommer till Sverige så det första man ska göra är att få visum. Sedan när man har gjort allt så att man får visum så ska man gå i skolan för att man måste kunna Svenska för att annars kan man inte göra något. Så den skolan heter Komvux och där så lär man sig bokstäverna och svenska. 

Det är därför det inte är så många som är fattiga i Sverige. 



Men om vi tar ett annat fattigt land t.ex. som Somalia så har dem inte jobb för att staten inte bygger byggänder och att dem inte kanske har mycket pengar alltså deras ekonomi kanske inte är bra. De landet kanske är i ekonomi kris. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar